|

Under de 45 år jag kände Sven träffade
jag honom bara ett par gånger, jag tror senast på 1960-talet innan han
flyttade till Karlstad. Möjligen besökte jag honom en gång i Karlstad,
jag minns inte säkert. Vi höll kontakt per brev och ibland telefon, de senaste
åren mest via e-post.
Jag var Sökarens mest
långvariga medarbetare, med den första artikeln 1964 (den finns
här)
och den sista i Sökarens sista tryckta nummer 2008, fast den hade inte
jag skrivit (förklaras i slutet här).
Det blev ett par hundra
artiklar, recensioner och andra bidrag. Under alla år hände det bara
två gånger att Sven refuserade en artikel av mig. Annars tog han
tacksamt emot bidrag, även om han ofta kunde ha synpunkter på detaljer i
innehåll och utformning.
Den första refuserade
artikeln handlade om Martinus och skrevs under den tid jag var som mest
inspirerad av hans världsbild. Sven tyckte att artikeln var mer som en
lärjunges hyllning till mästaren än en journalistisk granskning. Jag
får ge honom rätt; den tänkta artikeln blev sedan en liten skrift som
gavs ut av det svenska Martinus-förlaget.
Den andra refuserade artikeln,
"Vilse i nätet", gick andra öden till mötes och finns här.
Våren 2008 tänkte jag på en
artikel om "ängla-terapi". Sven var mycket intresserad, men
artikeln hann inte bli färdig innan han gick ur tiden. Den finns här.
I varje nummer av Sökaren
fanns aktuella reflexioner och tankar av Sven. Det följande inlägget
från nummer 3/1997, "Bortom", tycker jag är en träffande
karaktäristik av både Sökarens redaktör och säkert många av dess
läsare.

I del II av nedanstående
"Tankar", formulerade redan 1991, beskriver Sven sin "favorit-tanke"
om döden och vad som händer vid den. Jag tror han i allt väsentligt
behöll denna inställning resten av sitt liv.
Jag tror också att det var precis
det han fick uppleva den 25 juni 2008.
Tänk om han som god journalist kunde finna en användbar kanal och berätta hur det är...

(\ o /)
/ \
/ .. \
|